så länge man har varandra.

Den har man hört förut va? I låtar och sånt. I böcker, och filmer.
Människor som klarar igenom skit och ännu mer skit för att de har varandra.
Och visst är det så. Kärlek är det tillvaron handlar om. Hela min tillvaro handlar om tvåsamheten så fort den situationen infinner sig.

Var är jag i livet? I en paus, det händer ingenting konkret. Men i mitt hjärta händer ALLT.
"Just remember to fall in love, there's nothing else"
Det är det som är värt att skriva om, att göra låtar om. Av.
Alltså, man tappar taget om sig själv och faller in i "oss". Och det är där man är lycklig.
För det är en plats där man inte tänker på var man står i livet.
Det är en plats man blir uppmärksammad i och pussad.
Man blir kittlad, pussad, kramad, knullad.
Och man glömmer allt annat skit som inte går rätt till, för att man har en gorgous mind-fuck thing till MAN som allt i ens hjärta handlar om. Vi delar våra drömmar.
Och allt känns så fucking underbart så länge vi har varandra. Sen kan betalningspåminnelser och cancersjuka styvmammor flyga och fara. För vi har varandra.


de ovälkomna sidorna

såna sidor man inte vill veta av.
inte för att man blir fulare i den andras ögon.
utan för att man känner sig fulare.
mindre värdig.
och jag vet att det inte är så. jag är värdig, jag vet.
men när osäkerheterna tränger sig på är det inte en fråga om "vad".
det är en fråga om vad som saknas.
vad är det jag tycker att jag saknar som person?
varför blir jag osäker? han förtjänar inte att jag ska känna så.
det är ovälkommet.
jag vill inte veta av dem.
jag borde inte känna mig osäker.
jag gör det inte ofta. men det spelar ingen roll, de känslorna finns där.
får aktivt intala mig själv att det är okej.
att det bara är i mitt huvud.
mitt jävla huvud.


haha alltså


regler att följa såhär i sin ungdom

  1. Sikta på att alltid må någorlunda bra. Det kan du göra genom att gå på känsla vad det beträffar vad du gör och vem du faktiskt väljer att ha i ditt liv.
  2. Sträva efter att bli allt du kan bli. Inse dina styrkor genom att lyssna på andra (och dig själv) och bygg sedan på dem. Hitta nya sätt att visa och anamma dina styrkor på. Var medveten vad det gäller dina "svagheter" och acceptera dem. Vem vet, du kanske tillochmed kan använda dem till något bra? Att dra lärdom ifrån?
  3. Var sann mot dig själv. Var dig själv. Då drar du dig till folk som verkligen tycker om DIG, inte bara det du gör. Sanning föder mer sanning, utgå ifrån dig själv så kommer du uppleva sann vänskap, sann kärlek och sann lycka.
  4. Kom ihåg att du faktiskt är en gåva. Det är fint om du bjuder på dig själv och om du ger folk en chans att verkligen ge DIG en chans. Du är det största du har att erbjuda. Du förtjänar uppskattning genom att bara vara dig själv. För alla är vackra, på ett eller annat sätt.

My generation's fucked

det är precis så jag känner.
Man vill ju förändra världen, men jag känner verkligen att min generation är knullad.
Vi har ju inget att investera i framtiden, för vår planet faller samman, alla länder drivs av att stärka sin egen ekonomi och rädda befolkningen. Vi kommer dö, fan. Utan vår planet hade vi inte funnits. Jag önskar växter kunde tala för sig. och att djuren skulle kunna ta över genom rå styrka. Serves us humans fucking right. Vår generation har bara nuet. Vad har vi att hoppas på? Vår generation kommer att vara ung för evigt för vi har nuet och bara nuet. Det ska INTE bli intressant att växa upp. Jag ska vara nitton för evigt.

Pizza - Adiam Dymott
"The world is burnin up - what can I do about it?
Turn my tv off - so I don't think about it
My generation's fucked - You left a pile of garbage
Way too big to clean up - So I don't think about it"
 
Nu nu nu nu. Vi shottar istället

Kosmos

Jag ska inte noja, kosmos sa åt mig att inte göra det.
Kosmos sa åt mig specifikt, att inte logga in på fb och noja över att han inte har svarat.
Jag ska inte noja, skrev in fel lösenord, det var ett tecken.
Man ska inte noja, let it go.

tack, Kosmos.


November-ljus


Varför du ska vara sann

Jag har kommit på en hemlighet.
Något som förklarar och motiverar varför man alltid ska vara sann mot sig själv, vara sig själv.
det kanske inte är jag som har kommit på det men det är jag som formulerar det på detta viset.

Om du är sann mot dig själv, drar du till dig mer sanning.
de vänner som stannar kvar stannar för att de verkligen tycker om dig.
Folk har en chans att bli kära i den verkliga versionen av dig.

Ju mer sann du är mot dig själv, desto mer djup och substans kommer det att finnas i dina relationer till människor. Och relationer till människor, och till en själv, är ett av det viktigaste i livet.
Det viktigaste i att vara människa.

Nyckel till saker

Att verkligen acceptera sig själv, och fatta att bara för att du är slarvig, eller tankspridd, eller glömsk, eller lätt-irriterad eller envis - är du ingen sämre människa.

Jag satt på tåget för några veckor sen och det bara kom till mig.
"Bara för att jag är slarvig och tankspridd är jag inte sämre människa för det"
Jag blev ivrig att verkställa min själv-acceptans, att ge mig ut och visa hela mig.
det kunde ha varit fan så mycket värre, än att jag är slarvig.

Jo, nyckeln är nog att acceptera sig själv, för kan du det - så vågar du visa dig själv, hela dig. och då är du sann mot dig själv. och du ger folk en chans att ge dig en ärlig chans.

Hela dig, hela ditt fantastiska och cp jag.

Snälla?

Hej Morgondag, var snäll och stanna där du är.

Gubben I Lådan - Daniel Adams-Ray

Nu ska jag vänta, på att något stort ska komma tillbaka till mig.
det finns något stort över den här personen.
En koppling, som känns sjukt mänsklig men även kosmisk.
Jag tog mig till honom ute på vischan tre ggr, och "jag skulle göra det tusen gånger om"
för det tog mig någonstans.
till någon, till inte vemsomhelst utan till honom.
Honom.
nu är det paus i sju månader, vad ska man göra under sju månaders tid, med sig själv?
Jag ska ta körkort, åka till kenya, flytta till London och skaffa mig ett liv.
Jag hoppas med hela min person att vi kan hitta tillbaka till det som vi upplevt.
Det kan bero på att jag är ung och att jag känner allting med en sådan intensitet som vuxna alltid klankar ner på, när de bagatelliserar en ungdoms hjärtesorg eller bekymmer.
Men det gör inte det mindre verkligt.
Och ingen ska få säga något annat.
Och varken jag eller han ska få för oss annat.
Iallafall inte jag, jag vill inte förlora den känslan för gott.
jag inser att jag kanske träffar andra människor som jag också kanske faller pladask för.
men eftersom alla är olika, och den här personen är extraordinär, vet jag att det inte kommer vara samma med någon annan.
eftersom alla är olika så måste det finnas olika kemier hos människor.
och de kvaliteterna som jag tycker om den här personen för, är såna kvaliteter jag vill ha i min närhet, alltid.
allt jag kan göra med min väntetid är att hoppas och önska.
och det ska jag göra, tusen gånger om.

Post-nap disappointment

Okay so I just woke up from the best nap ever in my life.
And whadda ya know, the world is exactly where I left it.
like, 55 minutes later and nothing has changed.
the world's just 55 minutes older.
I am 55 minutes older.
After this nap I feel so fresh, in my head, the nap did me good.
But it didn't do my life any good whatsoever.
The things I had to do 55 minutes ago, apart from taking a nap, I still have to do.
So this little post-nap disappointment has taught me a valuable lesson in life, which I won't really take into practice.
Things won't magically resolve themselves, it's up to myself to make it work.
Very valuable.

Så som det ska vara

Jag har ingen speciell typ av människa som jag attraheras av.
Mina ex är en enda salig röra, av olika typer.
det kanske är därför de har blivit mina ex?
För att jag inte har hittat rätt? Prickat rätt.
Så kan det vara..

Det kan också vara så, att man faller för olika typer, i olika stadier av sitt liv.
Vad man behöver. När jag var i yngre tonåren föll jag för min bästa vän.
Det var tryggt, oskyldigt och mycket roligt. Vi hade skoj. Bara skoj hela tiden.

I övre tonåren föll jag för en jävla idiot rent ut sagt och mitt hjärta blev mer än härdat.
Jag tror det var meningen att jag skulle lära mig handskas med såna besvikelser, och att jag skulle lära mig att stå upp för mig själv och känna efter när jag har fått nog. Jag insåg att jag inte ska behöva vänta på någon, jag ska inte behöva ändra mig eller anpassa mina känslor efter någon. Jag föll för hans utseende, det är allt. Han va oemotståndlig för mig. Men vi kunde inte prata.. alls.

sen har jag inte kommit längre.
Jag har fått uppleva något mycket stort, förra veckan. Men det var under en veckas tid, och i andra öron räknas inte det. I mina gör det det. Det är min syn på saken som räknas, och det var minst sagt äkta.
Pang-bom sa det.
det var som om jag hade hittat en bästa vän och en person jag inte kunde hålla mig borta från.
Någon jag skrattade med men som jag samtidigt var tvungen att hålla i så jag inte flöt ut i luften av lycka och attraktion.
det är så det ska vara, just nu. Det är det jag vill ha. det är honom jag vill ha.

Nu eller aldrig, eller sen

Så tänker jag alltid, när en möjlighet uppenbarar sig.
"Nu, eller aldrig..eller sen?"
Aldrig är aldrig ett alternativ, faktiskt.
Det finns bara där för att understryka meningen med att faktiskt göra något "nu"

Och sen efter inte alls många om och men, bestämmer jag för "nu"
För att "nu" är ju nu. Det är närmast.. närmast=roligast.

Skulle jag satsa på drömmen eller ska jag vänta sju månader?
Nu nu nu.
Och när "nu" blir till "då" kan jag glädjas av vad som har hänt.
Av vad jag har upplevt, och vem jag har träffat.
Jag är ung och jag har tid och energi att bli kär, förkrossad, exalterad osv.

Nuet är allt, jag har inte planerat längre än någon månad framåt.
Och det är underbart att leva så.

(patrikpetersson.blogspot.com)


RSS 2.0